presentation av gruppen from tobias hedlund on Vimeo.

hur garn blir till from tobias hedlund on Vimeo.

Ullen är mycket populär i många länder då den isolerar både mot kyla och värme. Även om ullen är blöt så håller den värme. Eftersom ullfibern har en krusning skapas mellanrum som isolerar och detta gör att den kan ha dessa egenskaper. 

Ulligt jultips, hoppa in här http://blogg.brandin.info/?p=832 

Man kan färga garn genom att använda växter. Det kan man göra hemma vid sin spis. Man kan använda tagetes, björklöv, renlav och maskros till exempel. Det var det sättet man fick sina garner och tyger färgade förr i tiden. Växtfärgningskonsten  spred sig från Asien och Nordafrika och det finns fynd som hittats i Norden som är från bronsåldern.

I Sverige så värnar hemslöjdsrörelsen om att bevara konsten att växtfärga.

Hämtat från: Wikipedia, växtfärgning

Vi har gjort ett bildspel om får och försökt koppla ihop de med några Sveriges miljömål.

Får är vanliga som tamdjur i Sverige. Det är också ett av de tidigaste tamdjuren vi människor haft. Tamfår härstammar från den orientaliska mufflonen. Att använda ullen från fåren är inte något man alltid gjort, från början var det köttet, skinnen och mjölken man använde. Ulliga får avlades fram genom tusentals år av fårhållning. För att kunna ha får på en gård behövs mark som fåren kan beta på.

Miljömål
I Sverige har vi miljömål och på hemsidan för miljömålen (www.miljomal.nu) kan man läsa om dem. Ett av miljömålen är ett rikt odlingslandskap och man kan läsa där att odlingslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden. Vissa djur och växter finns bara i de områdena och är viktiga att bevara.

Betesmarker
Betesmarker är ett kulturvärde i Sverige och det krävs arbete för att bevara det. Det finns ersättning att få för jordbrukare som vill bevara betesmarker. För vissa betesmarker som börjat växa igen krävs restaurering.

 Bildspel kommer inom kort!

Fotosyntes

Fotosyntesen sker i det gröna man ser hos växter. När ljuset från solen når bladet så reflekteras det gröna ljuset bort och det blåa och röda ljuset används  till fotosyntesen. Eftersom det gröna reflekteras så är det vad vi ser – ett grönt blad. Inuti bladet finns det små kloroplaster och det är där det sker. Solenergin  tillsammans med koldioxiden från luften, vatten och näringsämnen från jorden bildar genom fotosyntesen biomassa (kolhydrater,
fett, proteiner), syre och vatten.

Cellandning

Cellandning är som en omvänd fotosyntes. När ett djur äter  föda och bryter ned den och andas luft så sker en omvänd process, djuret förbränner biomassan och bildar ATP i sina celler som sedan blir till energi, koldioxid och vatten. Av den ursprungliga solenergin så hamnar inte allt i djuret utan mycket av energin blir till värmeenergi som försvinner i processen. Värmeenergin försvinner inte helt och hållet utan går ut i atmosfären.

Gräs som växer

I klassen har vi planterat gräs och dokumenterat hur det växer. I gräset sker fotosyntes.  Får äter gräs. I nästa flik kan man läsa om får.

 


All information hämtad ifrån boken Hållbar utveckling skriven av Christel Persson & Torstren Persson

Energi

Vi har lärt oss om olika energiformer på NO:n. Energi försvinner aldrig men den kan ändra form. Man kan säga att när det händer saker runt omkring oss så byter energi form. Några energiformer är lägesenergi, rörelseenergi, termisk energi (värmeenergi) och elektromagnetisk energi  (solenergi), det finns fler energiformer också. I temaarbetet så ska vi koncentrera oss på solenergi så jag tänker berätta lite om det.

Solenergi

Snart så är det ett möte i Köpenhamn som handlar om hur man ska kunna ha en hållbar klimatpolitik i hela världen. Solenergi är en förnybar energikälla, kanske skulle vi människor kunna bli bättre på att använda solen för att driva alla våra apparater istället för att använda olja som dels kommer ta slut och också sprider smutsiga partiklar i luften.

Solen består av gas. Det som händer i solen är att två vätekärnor genom fusion blir till en helium kärna. Heliumkärnan är lättare än väte. Genom att det händer så omvandlas massa solmateria till energi och den energin kan vi känna när vi ute på sommaren som solens strålar. Det kommer otroligt mycket energi från solen. Om vi blir bättre på att ta tillvara energin skulle vi kunna skapa all elenergi som behövs för hela jorden.

Solenergi skapar liv

Solenergin är det som driver fotosyntesen. Fotosyntesen är grundläggande för allt liv på jorden. Fotosyntesen i växterna förvandlar solenergi till kolhydrater, syre och vatten. Men det får ni läsa mer om på nästa flik.

All information är hämtad från boken ”Hållbar utveckling” skriven av Christel Person & Torsten Persson.

Virkfasthet: Nål.nr är bara rekommenderad! 7 st med nål 9 och Eskimo = ca 10 cm i bredden.

Virkinfo: Första st på varje v ersätts med 3 lm. Varje v avslutas med 1 sm i 3:e lm i början på v.

Mössa: Virka 4 lm med nål 9 och Eskimo och slut dem till en ring med 1 sm i 1:a lm.
varv 1: Virka 8 st om ringen. Läs Virkinfo!
varv 2: Virka 2 st i varje st = 16 st
varv 3: * 1 st i första st, 2 st i nästa st *, upprepa *-* v runt = 24 st.
varv 4: * 1 st i var och en av de 2 första st, 2 st i nästa st *, upprepa *-* = 32 st.
varv 5: * 1 st i var och en av de 3 första st, 2 st i nästa st *, upprepa *-* = 40 st.
varv 6 - varv 8: Virka 1 st i varje st.
varv 9: Virka st samtidigt som det avm 2 st genom att hoppa över 2 st jämnt fördelat på v = 38 st.
varv 10: Virka 1 st i varje st.
varv 11: Virka 1 fm i varje st.
varv 12-13: Virka 1 fm i bakersta bågen på fm från föregående v.
varv 14: Virka 1 fm i 1:a fm från förra v,
* 3 lm, 1 st i den första av dessa 3 lm, hoppa över ca 3 cm, 1 fm i m *, upprepa
*-* och avsluta med 3 lm, 1 st i 1:a lm, hoppa över ca 3 cm, 1 sm i 1:a fm i början på v.

Garnbollar: Gör 3 garnbollar i Vienna med en diameter på ca 5 cm. Klipp sedan 3 trådar Eskimo á ca 15 - 25 cm (det ska vara olika längd på trådarna). Fäst garnbollarna på trådarna och fäst sedan trådarna överst på mössan.

Mönster beskrivning ifrån DROPS!